alkoholistfru

Funderar kring vad som gör att jag väljer att bli lämnad, vad som gör att jag känner mig hemma i otrygghet trots att den inte får mig att må bra. Hur kan otrygghet vara det trygga, och hur kan trygghet vara det otrygga !

Längst där inne, djup inom mig vet jag att det finns ett värde, jag betyder något och jag förtjänar att ha det bra. Men om jag plockar upp den vetskapen, hur kommer jag då se på mitt liv? Förändrar det något?