Straff som ger visdom..
Är totalt slut idag. Det dåliga samvetet gnager i mig och lämnar mig inte för en sekund i fred. Jag plågas av känslan att jag gjort andra människor illa, att jag inte kan skapa lycka omkring mig och att jag sett till mina behov utan att ta hänsyn till andra. Kanske är det så att jag skall straffas? Ur straffet kommer kanske en visdom som jag saknar. Möjligtvis kanske jag kan lära mig något. Om livet straffar mig för min bristande förmåga att i relation med andra skapa trygghet, lycka och varaktighet är straffet ställt i propotion till brottet.. Är skulden jag bär på det tyngsta straffet eller är det ensamheten och mina egna svårigheter att lita på andra som är värst? Är det möjligtvis så att min känsla av att ha blivit sviken, övergiven och sårad är resultatet av de brott livet anser mig begått? Om visdomen kommer av straffet vad har då brotten i så fall lärt mig? Brotten har begåtts på grund av bland annat skam, ensamhet och otillräcklighet och brotten lärde mig att omgivningen inte går att lita på, den är otrygg och oförutsägbar och att jag aldrig någonsin igen skall släppa in någon i mitt inte. Resultaten av brotten har bekräftat min känsla av att inte ha ett självklart värde och att jag inte duger. Frågan är vilket resultat visdomen som möjligen kommer från straffet ger mig?
Usch det där med dåligt samvete är inget roligt alls. Det äter upp en inifrån känns det som.
Jag tror i alla fall inte att du får något slags "straff" för det du gjort (vad det nu är? har inte hunnit läsa på din blogg än), men med all säkerhet så kan du lära dig någonting från det du går igenom ändå.
Svar: Tack för att du tittade in på min blogg :) Nej, usch oro och ångest är inte kul att leva med. Men det går att jobba bort... det tar bara så lång tid så att man tappar hoppet lite ibland :/
