alkoholistfru

Längtar efter det normala, det trygga och det välkända. Längtar efter något som jag tappat tron på. Det är förstört, min längtan är efter något jag just nu inte kan få, något jag inte är kapabel till att skapa. Min syn på världen är förändrad, den är mörkare nu. Viljan att leva finns inte där på det självklara sätt som den skall. Ibland finns inte viljan, då är det tungt och så svårt. Längtan efter att slippa tankarna, förvirringen och otryggheten, längtan efter att slippa ha ångest. Mycket att längta efter men så lite förhoppning om att det skall bli bra..