Frisk för att vara sjuk..
När jag ser tillbaka på tiden som sjuk kan jag konstatera att jag inte haft den tur som kanske krävs för att bli hjälpt. Jag har en läkare som jag har fullt förtroende för och han har verkligen försökt att hjälpa mig. När jag insåg att jag behövde en samtalskontakt remitterade han mig genast till kurator. Problemet var att denna kurator aldrig hörde av sig. Jag ringde flera gånger utan att hon kontaktade mig. Samtidigt blev jag allt sämre. Tillslut hade jag inget annat val än att gå tillbaka till min läkare och förklara läget. Min läkare blev upprörd och lovade ta upp detta med sin chef. Alternativet nu var att söka pengar för att jag skulle få en psykologkontakt vilket han även gjorde. Flera månader efter att jag bett om samtalskontakt fick jag tillslut en tid till en psykolog.
Jag har stort förtroende för henne, jag har lärt mig lita på henne. Tyvärr är pengarna slut och jag har själv inte råd att att bekosta terapin. Men min psykolog hade en idé om hur hon skulle kunna hjälpa mig. Jag kontaktade min läkare som skrev en remiss dit hon arbetar. I dag ringde min läkare och meddelade att de skickat tillbakla remissen och inte tagit emot den. Så nu står jag här igen, jag måste fortsätta jobba för att få fortsatt hjälp att bli frisk. Problemet är att det är precis sådana här saker jag har svårt att orka. Jag har inte kraft nog att ringa och vela för att få hjälp. Jag vet att jag är tvungen men det är förbannat jobbigt. Det är inte lätt att vara sjuk. Fler har sagt det tidigare - man måste vara frisk för att vara sjuk...
För övrigt skall jag sluta arbeta idieellt på mitt arbete...
